Så gör du en fungerande kontrollplan för småhus enligt PBL

En tydlig kontrollplan sparar tid, pengar och bekymmer under småhusbygget. Här får du en praktisk genomgång av vad kontrollplanen enligt PBL ska innehålla, hur du tar fram den och vilka kontrollpunkter som brukar krävas. Guiden riktar sig till dig som byggherre eller fastighetsförvaltare.

Vad är en kontrollplan och när krävs den?

En kontrollplan är en lista över vilka delar av bygget som ska kontrolleras, när kontrollerna ska ske, hur de ska verifieras och vem som ansvarar. Planen tas fram enligt plan- och bygglagen (PBL) och används av byggnadsnämnden som underlag för startbesked, uppföljning och slutbesked. För ett nytt småhus krävs kontrollplan och normalt även en certifierad kontrollansvarig (KA).

Kontrollplanen gås igenom vid tekniskt samråd med kommunen och KA. Den ska säkerställa att kraven i PBL och Boverkets byggregler (BBR) som gäller 2025 uppfylls, till exempel avseende bärförmåga, fuktsäkerhet, energihushållning, brandskydd och tillgänglighet.

Roller, tidpunkter och samråd

Byggherren ansvarar alltid för att kontrollplanen finns och följs. Kontrollansvarig (KA) samordnar kontrollerna och hjälper till med riskanalys, men KA ersätter inte entreprenörernas egenkontroller. Byggnadsnämnden beslutar om startbesked först när kontrollplanen bedöms tillräcklig.

Flödet är oftast: bygglov/anmälan – tekniskt samråd – startbesked – byggskede (kontroller, arbetsplatsbesök) – slutsamråd – slutbesked. Räkna med minst ett arbetsplatsbesök av kommunen. Ändras en konstruktion, produkt eller lösning jämfört med handlingarna måste kontrollplanen uppdateras och avvikelser dokumenteras.

Så tar du fram kontrollplanen steg för steg

Börja med en enkel riskgenomgång: Var kan fel bli dyra eller farliga? Följ sedan denna ordning:

• Identifiera krav: Samla beslut, ritningar, tekniska beskrivningar, energiberäkning och geoteknisk info.
• Bryt ner bygget i delmoment: mark/grund, stomme, klimatskärm, installationer, brandskydd, tillgänglighet och energikrav.
• Definiera kontrollpunkter: vad som ska kontrolleras och mot vilket kravdokument (ex. ritning, BBR, produktanvisning).
• Välj verifieringsmetod: visuell kontroll, mätning, provning, foton, protokoll eller intyg från sakkunnig.
• Utse kontrollant: vem kontrollerar (entreprenör, specialist, KA eller sakkunnig), samt när i tiden.
• Beskriv redovisning: vilket underlag lämnas in vid slutsamråd (protokoll, foton, intyg), och hur signering sker.

Håll formuleringarna konkreta. Skriv till exempel “Ångspärr i yttervägg kontrolleras mot monteringsanvisning; foton och signerat egenkontrollblad sparas innan beklädnad.”

Exempel på kontrollpunkter för ett småhus

Nedan är vanliga och relevanta kontrollpunkter. Anpassa efter projektets lösningar och risker.

• Mark och grund
  • Utsättning och höjdsättning enligt situationsplan.
  • Schaktbotten: bärighet och dränerande material; kapillärbrytande skikt.
  • Dränering och fuktskydd mot grundmur/platta, korrekt nivå på dräneringsrör.
  • Radonskydd (radonduk/ventilerad grund) enligt ritning och anvisning.
  • Armering, kantbalk och genomföringar kontrolleras innan gjutning; gjutprotokoll.
• Stomme och tak
  • Bärande väggar/bjälklag: dimension, virkesklass, infästningar och beslag.
  • Taktäckning: underlagstak, anslutningar vid nock/vindskiva, genomföringar.
  • Taksäkerhet: fasta stegar, glidskydd, gångbryggor och infästningar i bärande del.
• Klimatskärm och fuktsäkerhet
  • Fönster och dörrar: rätt placering i vägglivet, drevning, tätning och fuktskydd.
  • Isolering och ångbroms/ångspärr: kontinuitet i skikt och tät tejpning vid skarvar.
  • Lufttäthet: provtryckning/blower door med protokoll mot projekterat krav.
  • Våtrum: fall mot golvbrunn, väggnära brunnar, tätskikt enligt branschregler; fotodokumentation före beklädnad.
• Installationer och säkerhet
  • Ventilation: kanaldragning, brandtätningar, injustering och flödesprotokoll.
  • Värme/VVS: isolering av rör, läckagekontroll, funktionsprov värmesystem och varmvatten.
  • El: jordfelsbrytare, kabelgenomföringar (brand/fukt), potentialutjämning i våtrum.
  • Brandskydd: brandcellsgränser, branddörrars funktion, genomföringar och ytskikt.
• Energikrav och tillgänglighet
  • U-värden för fönster/dörrar enligt energiberäkning; korrekt montage med bruten köldbrygga.
  • Köldbryggor i anslutningar (grund–vägg, vägg–tak) enligt detalj.
  • Entré och hygienrum: fri passage, nivåskillnader och trösklar enligt tillgänglighetskrav.

Bevisning och egenkontroll – så visar du att kraven är uppfyllda

Byggnadsnämnden vill se spårbar och begriplig dokumentation. Säkra följande:

• Egenkontrollistor från entreprenörer med datum, signatur och tydlig referens till ritning/detalj.
• Foton före dold montering (exempelvis armering, tätskikt, ångspärr). Använd datum och beskrivning.
• Mät- och provningsprotokoll: betong, fuktkvot i trä, lufttäthet, ventilationsflöden.
• Intyg från sakkunniga där sådana krävs (t.ex. brandskydd, energi eller konstruktion).
• Produkt- och prestandadeklarationer (CE) samt monteringsanvisningar för kritiska byggdelar.

Samla allt digitalt i mappar efter delmoment. Då blir slutsamrådet effektivt och slutbeskedet enklare att få.

Vanliga misstag och praktiska tips inför slutbesked

Undvik dessa fallgropar under byggtiden:

• För generell kontrollplan. Lösning: skriv konkreta kontrollpunkter med metod och ansvarig.
• Verifieringsmetod saknas. Lösning: ange “mätning/provning/foto/protokoll” för varje punkt.
• Ändringar ajourförs inte. Lösning: uppdatera kontrollplanen vid varje avvikelse och spara underlag.
• Våtrum och genomföringar förbises. Lösning: särskilda punkter för tätskikt och brand-/lufttätning.
• Start utan startbesked. Lösning: vänta in beslut; annars risk för ingripande och förseningar.
• KA kopplas in för sent. Lösning: anlita KA innan tekniskt samråd för att säkra kvalitet och tidplan.
• Blandar arbetsmiljöplan med kontrollplan. Lösning: håll dem isär – olika lagkrav och syften.

Inför slutsamrådet: gå igenom kontrollplanen rad för rad, bocka av mot underlag och skapa en kort sammanställning. Lämna också drift- och underhållsinstruktioner för husets installationer (filterbyten, ventilationsservice, värmesystem) – det visar att byggnaden kan förvaltas enligt kraven och minskar risken för framtida skador.